Castiglione del Lago, Italien 29/9

EM i distansritt - arrangörens egen hemsida

Dubbla EM-guld till Italien

Den italienske ryttaren Fausto Fiorucci med Faris Jabar tog hem EM-guldet efter  8 timmar 21 minuter och 4 sekunder i den italienska terrängen. Den tiden gav honom också en tredje plats i den öppna klassen. Silvret gick till Spanien och bronset till Schweiz.

Resultat EM i distansritt 2001 160 km
1) Fausto Fiorucci, Italien, Faris Jabar 8;21;04
2) Marc Comas, Spanien, Ombra 8;24;33
3) Hansjorg Bendiner, Schweiz, Kamaya 8;41;47
20) Marie-Louise Andersson, Sverige, Sazzal Afaz 10;56;16
23) Rolf Högblad, Sverige, Zoomat 1;33;07

EM i distansritt 2001 160 km lag
1) Italien
2) Portugal
3) Tyskland

Best condition
1) Provocative - Shejk Rashid bin Mohammed Al Maktoum, Förenade Arabemiraten
2) Ebene Armor - Dato Kamaruddin Abdul Ghani, Malaysia
3) Kamaya - Hansjorg Bendiner, Schweiz

Resultat öppna klassen 160 km
1) Shejk Rashid bin Mohammed Al Maktoum, Förenade Arabemiraten, Provocative 8;20:54
2) Shejk Hamdan bin Mohammed Al Maktoum, Förenade Arabemiraten, Dynamik 8;20;55
3) Fausto Fiorucci, Italien, Faris Jabar 8;21;04
4) Marc Comas, Spanien, Ombra 8;24;33
5) Dato Kamaruddin Abdul Ghani, Malaysia, Ebene Armor 8;35;13
6) Hansjorg Bendiner, Schweiz, Kamaya 8;41;47
7) Ana Luisa Meirelles, Brasilien, Piccolo Shitan 9;18;00
8) Elisbath Font, Spanien, Careta 9;18;35
9) Angel Lazes, Frankrike, Ismael d´Aubanel 9;25;52
10) Emmanuelle Bellefroid, Frankrike, Antinea de Nautiac 9;28;04
27) Marie-Louise Andersson, Sverige, Sazzal Afaz 10;56;16
30) Rolf Högblad, Sverige, Zoomat 1;33;07

Öppna klassen 160 km lag
1) Förenade Arabemiraten
2) Italien
3) Tyskland

Lördag

Vid 21-tiden på lördagskvällen var de två återstående svenska ryttarna i mål.
Marie-Louise Andersson på Sazzal Afas och Rolf Högblad på Zoomat gick båda i mål och igenom sista vet-gate utan problem.
Resultatlistan är ännu inte klar men lagledare Bertil Carlson bedömer att de placerat sig någonstans runt 25-30 plats i den öppna tävlingen. Det ger ett EM-resultat som är runt 5 placeringar bättre eftersom det finns många utomeuropiska ekipage i fältet.

Det blir ingen repris på prispallen för det svenska laget i EM i Italien, som man hade hoppats på.
Vid 19-tiden på lördagskvällen hade Sverige bara två ryttare kvar i banan.
Det började väldigt bra, Ingrid Boström och Kapudan fanns med balnd de sex bästa vid andra vet-gaten, men var senare tvungna att bryta.

Marie-Louise Andersson på Sazzal Afaz och Rolf Högblad på Zoomat är de svenska ryttare som finns kvar på sista sträckan.

Svenska laget hoppas på repris på pallen

Så många som möjligt av lagryttarna i mål. Så ser den svenska strategin ut i årets distans-EM. När VM avgjordes i Frankrike i fjol visade det sig vara ett vinnande koncept. Då blev det lagbrons. Nu siktar laget på pallen igen när den 16 mil långa EM-uppgörelsen ska avgöras i det bergiga landskapet norr om Rom den 6 oktober.

EM i distans är ett öppet mästerskap. Det innebär att en ”anrättning” med stark arabisk krydda.
-Ja, araberna köper upp all världens bästa hästar. De är oslagbara! Och vi har inga ambitioner att försöka matcha deras tider.

Det säger Gun Carlson, distansveteran och EM-ryttare som liksom vid VM i fjol har gott sällskap av familjen i EM-spåret. Dottern Gunilla och hästen Martec, med en jättefin säsong bakom sig, är en av de sex som åker till Italien. Och maken Bertil (se artikel här intill) är Chef de Equipe för det svenska laget. Övriga ryttare är Marie-Louise Andersson på Sazzal Afas, NM-tvåan och Svenska mästaren från i fjol, Ingrid Boström – Kapudan, NM-bronstagaren Yvonne Ekelund – Gucci och Rolf Högblad – Zoomat. Yvonne och Ingrid ingick liksom Gun och Gunilla i det bronslag som fick den internationella distanseliten att häpna rejält vid VM förra året! Vilka fyra som rider i det svenska laget bestäms på plats i Italien av grenledaren Staffan Strandberg.

Gun Carlsons Radi är liksom sin ryttare, en veteran i distanssammanhang.
-Radi  kom till Europa med det Australiensiska laget i samband med VM i Haag 1994, berättar Gun. Det var då hon köpte honom. Radi har idag hunnit bli 18 år men verkar inte ha några tankar på att tackla av. Tillsammans har ekipaget ett par SM-guld, ett par silver, ett lag-EM-brons och en individuell sjundeplats från EM i Rom 1997.
Under NM i Norge testade Gun och Radi om de kunde hänga med i det tuffa tempo som EM kräver. Jodå det gick utmärkt.
Om mor och dotter kommer att hålla ihop efter banan är tveksamt.
-Gunillas Martec är yngre och klarar ett högre tempo, säger Gun. Jag vill inte pressa Radi för hårt. Men vi kommer givetvis att prata ihop oss i laget hur vi ska lägga upp ritten när vi sett hur banan ser ut.

Hemma i det Carlsonska stallet bor tre hästar. Gunillas Martec är en av dom. Nya Zealändska Martec som innan sin slutdestination - Grillby – mellanlandade ett år för träning i Dubai.
-Vi känner tränaren som hade hand om honom, det var så Martec kom till oss, berättar Gun.
Inför finalen i Agria Cup som avgjordes under SM låg Gunilla och Martec i topp. Tyvärr kunde hon inte försvara sin ledning och den digra pengapotten på grund av en trist krock i tävlingsplaneringen med EM för nära inpå SM. Att rida två så stora mästerskap inom loppet av några veckor är förstås omöjligt.
Det svenska laget anländer till Italien ungefär en vecka innan. Carlsons tar sina hästar i trailern och kör själva.
-Vi rastar hos vänner på vägen, berättar Gun. Det tar totalt tre dagar med två övernattningar.
Hemma  i höstrusket har Gun och Gunilla förberett sig för årets kraftprov.
-Vi rider ofta ut i skogen när det är mörkt. Det är bra övning, för när starten går tidigt i den Italienska ottan är det just vad det kommer att vara – kol mörkt.

I huvudet på vår meste hinknisse

Nog händer det att Bertil Carlson frågar sig varför han står där vid starten i supertidiga ottan.
-Men det här har blivit ett sätt att leva och tävlingarna runt om i världen är vår semester.
Bertil Carlson är hinknisse - Sveriges mesta sådan.

Är du en morgonpigg, lyhörd hästmänniska av stora mått som kan slå på en tappsko och inte bangar för en svängom efter en tolv mil i skogen? Härligt! Då är hinknisselivet något för dig.
Hinknisse har blivit ett begrepp. Men säg medhjälpare om du vill. För det är med just med stor hjälp från familj och goda vänner som det där med distans rullar vidare.

På ett distansekipage går det i snitt tio personer.
-Vid det här laget har man fått väldigt många vänner och den sociala biten är halva grejen med distans, säger Bertil. Det är en härlig sport även på det viset att alla hjälper alla, även över laggränserna. Och vi brukar ha väldigt trevligt även efter tävlingarna. Jag har varit med om flera fester med dans efter en tolvmilare!
En distansridande hustru och en distansridande dotter. Och en son som inte rider alls.
Hur många tävlingar Bertil hinkat vid vet han knappt själv.
-Det började under Ryttar-VM i Stockholm där Gun och jag hinkade åt det australiensiska laget, berättar han.

Bertil har också prövat den uppsuttna delen av sporten och är även domare.
-Ja man har skrämt upp mig i sadeln ibland, jag har faktiskt ridit ett par åttamilare. Det var nyttigt, säger han
-Men att hinka är minst lika spännande som att rida. Det är en utmaning.

En hinknisse följer sitt ekipage runt banan, varje mil, så gott det nu går för terrängen.. Det gäller att hålla koll på hästens form, se hur ekipaget utvecklas och bistå både ryttare och häst med mat och framförallt vatten. Veterinärgrindarna är det absolut viktigaste. Det är då som hinknissen får bekänna färg.
-Man måste kunna läsa hästen, se vad den behöver.
I bilen kör Bertil litervis med vatten. Törstiga hästkrafter på väg vill ha massor av vatten.
-Det finns förstås knep att få dem att dricka. I början kan det gå trögt men efter några mil brukar det aldrig vara några problem.
16 mil EM i distansritt i 15 km i timmen gör cirka 10 timmar plus 4-5 grindar, minst 30 minuter i vardera plus en slutkontroll. Så ungefär ser det ut under ett stort mästerskap.
-I grindarna ska hästarna visa upp ett bra skick och komma ner i puls för att efter 30 minuter få veterinärens godkännande att fortsätta tävlingen

Hinknissens omsorger betyder massor.
-Det handlar inte om några trollkonster, säger Bertil. Det kan vara att svalka hästen med svalkande vatten (måste fixas i sydliga länder), det handlar om att kolla hovar och ben och kanske slå i en tappsko. Och det kan handla om att ge massage och hålla ryttaren på gott humör och utrustningen i rätt skick.
Bertils ”hinkande” (och lagledarroll) har tagit honom runt hela världen. I våras bar det av hela vägen till Nya Zealand där han bistod Gun och Gunilla på leasade hästar.
-Den typen av vänskapstävlingar är nästan de roligaste. När varken medaljer eller FEI-poäng står på spel.

På EM i Italien är Bertil, som så många gånger tidigare, lagledare, för den svenska truppen.
-Men laguttagningen lägger jag mig inte i. Den tar Staffan Strandberg hand om.

Såklart. För någon måtta får det ju vara när ”Världens bästa distansCarlsons” är i farten.